BE 1.9 HTTP-protokollet

Table of contents

• HTTP request
• HTTP response
  • Statuskoder
• HTTP request metoder
  • GET
  • POST
  • PUT
  • DELETE
• Referenser

HTTP är ett protokoll för att hämta resurser/dokument. Det är ett så kallad client-server protocol, vilket innebär att förfrågan att hämta skickas från mottagaren/klienten (browsern här). Ett hämtat dokument består ofast av en mängd olika dokument och resurser, som text, bilder, videos, scripts etc. ¹

HTTP request

En HTTP-request/förfrågan består av: ¹

• En HTTP-metod, se nedan
• Pathen till resursen som ska hämtas, vilket i princip är URL:en minus protokollet (https://), domänen (localhost i exemplen nedan, men oftast en extern såklart) eller TCP-porten (3333 i exemplen nedan)
• Versionen av HTTP-protokollet
• Eventuellt headers med ytterligare information till servern
• Eventuellt body, för metoder som till exempel POST, som innehåller resursen som skickas

HTTP response

Ett HTTP-response/svar består av: ¹

• Versionen av HTTP-protokollet
• En statuskod som visar på om requesten lyckades eller inte, och varför
• Ett statusmeddelande typ en kort beskrivning av statuskoden
• Eventuellt headers, likt för requesten
• Eventuellt body med resuresen som efterfrågades i requesten

Statuskoder

Statuskoder i HTTP-responses är indelade i fem klasser: ²

• Informations svar (100-199)
• Lyckade svar (200-299)
• Omdirigeringsmeddelanden (300-399)
• Client error svar (400-499)
• Server error svar (500-599)

Exempel på några vanliga statuskoder

• 200 - OK, requesten lyckades
• 201 - Created, resurs skapad
• 400 - Bad Request, servern hanterar inte requesten pga problem i klienten
• 401 - Unauthorized, egentligen unauthenticated, klienten måste autentisera sig själv för att kunna skicka requesten
• 403 - Forbidden, servern vet vem klienten är (till skillnad från 401), men klienten har inte rätt tillstånd för att skicka requesten
• 404 - Not Found, resursen (URL:en i browsern) hittades inte
• 500 - Internal Server Error, servern har stött på ett okänd problem

HTTP request metoder

Det finns flera olika metoder för att skicka requests. Nedan är några av de vanligaste. ³

GET

Skickas ofta via URL:en. Bör bara användas för att hämta data, aldrig skicka data, då parametrarna syns i URL:en.

Exempel

function getList() {
  fetch("http://localhost:3333/list")
    .then((data) => data.json());
}

POST

Skapa resurser, skickar data till servern, oftast via HTML-formulär. Vilken data det är syns inte i URL:en utan är dold.

Exempel

function setItem(item) {
  fetch("http://localhost:3333/list"), {
    method: "POST",
    headers: {
        "Content-Type": "application/json",
    },
    body: JSON.stringify({item})
  }
  .then((data) => data.json());
}                        

PUT

Skickar också data till servern, används ofta för att uppdatera data. Till skillnad från POST så gör det ingenting om PUT skickas flera gånger. Till exempel kan du skapa en användare via POST, skickar du den requesten flera gånger så skapas flera användare. Med PUT kan du till exempel uppdatera ditt användarnamn, men där gör det ingen skillnad som samma requests råkar skickas flera gånger (PUT har inga sidoeffekter och ändrar helt enkelt samma sak om och om igen)

Exempel

function editItem(id, item) {
  fetch("http://localhost:3333/list/"+id), {
    method: "PUT",
    headers: {
      "Content-Type": "application/json", 
    },
    body: JSON.stringify({item})
  }
  .then((data) => data.json());
}

DELETE

Raderar en specifik resurs från servern/databasen, till exempel om du vill radera ett inlägg du har gjort på någon sida.

Exempel

function setItem(id) {
  fetch("http://localhost:3333/list/"+id), {
    method: "DELETE",
    headers: {
      "Content-Type": "application/json", 
    },
    body: JSON.stringify({id})
  }
  .then((data) => data.json());
}  

Utöver de tidigare nämnda metoderna finns: HEAD, CONNECT, OPTIONS, TRACE och PATCH.

Referenser